stjärnor svider i ögonen
som såpa
och kylan värmer i
magen
precis som kol

det dunkar i huvudet
när jorden snurrar
det skär i hjärtat
när du andas

och en stjärna faller
och en önskan försvinner
och det fortsätter svida
och värma och dunka och skära

för stjärnor lyser
alltid
exakt lika klart
vad du är
om du är så mycket
vad du vara
om du inte är något
vad du var
förblir inget
jag sväljer en bit luft
och jag tänker på
hur inget det smakar
att aldrig andas och
just då sväljer jag tuggan
med luft som är precis
det.
luft.
du tror du kan. du tror du vet. du tror du vill.
plask. (magplask). och sen?

Till Jasmin. För att du är en sådan person som gör världen vacker.

 

Hon med röda läppar

hjärtan

på benen och

ett arkiv av bilder även

Du

kan känna

 

Hon som ger sitt

hjärta

till de som inte ätit det

gift

som förblindar bara

Dig

trots att du ändå aldrig skulle se

 

Hon som finns och som

andas

och som älskar och som

ser och som vill

och som

skriver

för att det är precis så

Du ska vara

 

Hon som är

för att hon

är

lika fin

som de hjärtana

hon delar ut till

Dig

 

 

Skära ut det som är fel.
Hänga upp det på väggen
och låta själar skratta.

Spy ut det som är äckligt.
Låta det ligga på golvet
under det trasiga som hänger.

Le så stort att allt gör ont.
För när det slutar kännas
är man död.

Och vem vill egentligen
dö.

Jag vill?

Äta upp det ingen vill ha.
För allt är för mycket och
platsar i dig.
Sen skära och sen spy och
sen le och sen aldrig dö. Aldrig
någonsin
dö.

För vem vill det.

Inte jag?

en gång när

jag var liten

ville jag sitta på

en brygga med fötterna

i vattnet och solen

på ryggen

och jag ville ha din

hand i min trots att den

var klibbig av vattenmelon

och saltvatten punkt

idag insåg jag

att det är du som ska

sitta där med mig, okej?

 

 

i du är

det jag inte är

och du är

det jag vill vara

 

ii din historia är

min motsats och

din framtid är lika

oviss som min

 

iii ändå är det bara du

jag vill ha

för du är

perfekt precis så som

bara du kan vara

 

iv du är

du

och jag är

bara jag

och tillsammans är det lika med

vi

Sår på handen

grönt diskmedel och såpa

Det luktar choklad och

allt svämmar över för det

blir alltid för mycket

Kaos inne, ytan

är alltid blank och halsen

värker men du pratar

aldrig för mycket för du har

glömt hur man gör

Det är mycket du har missat

att komma ihåg och det är

ännu mer som speglas i

kallt avloppsvatten

Smutsigt av fett men så

rent av yes diskmedel

Aldrig skulle du väl erkänna

något annat än att du är

perfekt.

Om allt du bryr dig om är

att le

så är det ett leende du ska få

Om allt du ser är i färg

så ska jag bara klä mig i

regnbågar

Om allt du vill höra är sång

så är det musik jag ska ge

dig

Om allt du känner är tomt

så är det väl det du vill ha av mig

Inget.



Hjärtat är en muskel och
hjärnan är en massa och
tankar är diffusa och
känslor är inget konkret.
Sätt inte ord på det du inte ser
och tänk inte för mycket
på det som känns.
Stäng av så att du slipper
det som inte ska finnas och
det ingen vill ha.
Uttala inte något du
inte förstår och känn inte mer
än vad som är rätt.
För hjärtat
är faktiskt bara en muskel
och hjärnan är inget mer än
massa.
Du är inte mer än så.

Instängd. Hittar inte ut. Vill inte.

Kom ihåg att andas.

Glöm inte att vakna.

Påminn mig om att jag lever,

för jag tycks glömma.

Det är inte okej att försvinna,

eller att titta utan att se,

att göra utan att tänka.

Varför måste man känna?

För att någon har bestämt

att det är så det ska vara.

Och nu har jag glömt igen

vad det är jag gör.

Du lever.

Lever.

Fan, låt mig va.

RSS 2.0